söndag, oktober 28, 2012

Inkörning

Knasiga ideer råder det ingen brist på, och som gammal (...) hästkörarentusiast så kändes det självklart att även försöka köra in hunden. Av någon anledning trodde jag att det skulle vara lätt som en plätt i jämförlse med att köra in häst, men tji fick jag.

Bara att vänja Toolah vid skaklarna som hon var skräckslagen för tog en  månad... Med tanke på hur rädd hon var från början trodde jag först inte att det skulle gå alls, men nu är jag åter igen hoppfull. Nu drar hon skaklarna med viftande svans och kan svänga åt bägge hållen, så vi är på god väg!

Sedan ska trehjulingsaxeln bytas mot den röda lilla skrindan, och vi ska träna in kommandon för att svänga höger resp vänster. Stanna och framåt kan hon...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Men vad kul! Och vilken bra träning? Vart har du hittat sele och utrustning?

//M

Linda Färnevik sa...

Selen har jag måttbeställt från Jens hundutrsutning (Toolah är inte skapt som normalhunden så vanliga storlekar passar inte. Hon har lång rygg, och djup med smal bröstkorg, och smal buk... Dessutom ville jag ha magrem och ringar för skaklar, det kunde man välja till här. http://www.jenshundartiklar.com/product_info.php?cPath=2&products_id=34)

"Skakelfästena" består av nyckelremmar från ica, och "draglinorna" är ett par bensnören från ett hästtäcke. Skaklarna har jag gjort av 20mm VP-rör, och längst bak har jag axeln från en trehjuling. Man tager vad man haver, ha ha.