Hur man gör min make lycklig

...nu pratar jag inte en vällagad middag med generöst med kött, eller raffset och massage, min make är betydligt mer krävande än så =) Men idag är han lycklig. Han har nämligen "fått skaffa sig" förljande ekipage: Den gamla skogstraktorn med vagn och den skraltiga gamla lastaren har fått lämna gården till förmån för denna traktor, också den en BM (vad annars, maken vägrar alla andra traktorer =)) samt huggarvagn. Så nu lär han uppehålla sig i skogen dygnet runt den närmsta tiden, med sin nya "leksak" =)

Sötaste busungarna

Det är Alma & Saga det!

Jag, en konstförstörare.

Visst är det förjäkligt. Idag har jag helt fräckt avlägsnat Almas konstverk, ni minns kanske? Decembers minst uppskattade konstverk .

Skönt att få bort eländet, vet inte varför jag väntat så länge. Det är ju faktiskt inte SÅ jobbigt att måla en kvadratmeterstor yta... Fick ändrat lite också, de handgjorda krokarna hamnade på en gammal träplanka från ladugården. Om jag är nöjd eller inte märker jag väl så småningom och det är ju lätt ändrat igen vid behov. =)

Före:
Efter:

Visst har de blivit stora!?

Gotlänningarna växer så de knakar, de är nu 5 månad gamla och torde börja värpa inom den närmsta månaden! Utöver de fyra som poserar på bilden så har jag även en näsan helt svart tupp som är lite rolig. Han har nämligen små fjädrar som växer mellan tårna, små gråa fjädrar. Gulligt värre!

Kan du rulla tungan?

Alla kan ju inte det... Vet inte hur många procent av befolkningen som kan utföra denna konst =), men en sak är då säker: våran kisse Svea är en mästare!

Det blev 8 kycklingar...

...av 8 ägg. Klart godkänt resultat! =)

Alla är pigga och glada och smiter ut under mamma höna, till hennes stora förtret. Fick lyfta ut hönan ur redet för hon vågade inte röa sig (av rädsla att trampa de små?), så de vandrade iväg alldeles själva. Sedan gick det dock bra, även om hon helst vill behålla dem under sig och knuffar tillbaka dem så snabbt hon kan.

Mitt färgönskemål höll inte riktigt, det blev 6 silver-svarta och 2 citron-svarta, men jag tror jag får vara nöjd med att alla kycklingarna faktiskt kläcktes och mår bra! =)

Nykomlingar!

Under vår unga brahmahöna GråDis så kläcks just nu ärets första appenzellerkycklingar!

GråDis har varit lite förvirrad men klarar sig skapligt för att vara första gången, men några missar har det hunnit bli: hon inledde ruvningen med att bajsa i redet hela tiden vilket var så där måttligt fräscht, hon trampade sönder ett ägg, vilket är lätt hänt när man är en tung och lite klumpig nybörjarhöna, och när kyckling nr två(?) kläcks trampade hon på den av misstag (hoppas jag, så hon inte drabbats av förlossningspsykos *flinar*) Den levde dock sist jag var nere, hoppas den klarar sig ändå. Hon låg ju trots allt ner med foten på den, stod inte upp med sina stadiga 4kg.

Än så länge har jag sett till två kycklingar, bägge i färgen silver-svartfläckig; den på bilden ovan och den som låg under foten på GråDis. Kanske finns det fler under henne, jag vet inte och vill inte bråka med henne i onödan. 8 ägg med kycklingar som iaf levde i förrgår har hon och jag håller förstås tummarna att samtliga kommer ur skalen utan ytterligare missöden. (och sedan hoppas jag att alla är silver-svarta. och av honkön. Wish me luck! =))

Bilder på surtant G!

Orkar inte riktigt skriva ngt, och dessutom har det inte hänt ngt särskilt här heller, så det blir ett par bilder på min surtant, Gertrud. Som faktiskt varit riktigt kelig det sista (förutom ett par dagar direkt efter Majkens försvinnande då hon var direkt otrevlig och faktiskt hotade mig ett par gånger. Som tur var försvann ilskan lika snabbt som den dök upp och hon har för mkt respekt för mig för att göra allvar av sina hot)

Så här vackert ansikte har Gertrud när hon liggeer och njuter av att bli kliad på magen. Visst ser hon fridfull och nöjd ut?Hugo och tant GJag tycker det är lite tomt med bara tre grisar... =/ Fantiserar lite om vad för nasse som skulle kunna täcka upp efter Majken... Hade ju drömmar om att betäcka Majken igen och få ngn liten sötnos att behålla, men den möjligheten finns ju inte längre. Hugo och Hampus kan inte åstadkomma några kultingar hur mkt de än försöker =)

Kvar finns bara tant G, som förvisso ger finfina kultingar, men dessvärre förvandlas till ett monster när hon har bebisar... Så kanske vore det bättre att köpa en kulting isf... -fast jag hade ju gärna velat följa den lille från scratch, dvs låta den födas i min egen ladugård. Ja vi får väl se hur fortsättningen blir...

Ankägg

Idag när jag gick ut i den 10gradiga kylan fick jag se att mina gulankor lämnat en present åt mig i ankhuset, deras första ägg! Kul att de är igång, nu längtar jag efter vår och ankbebisar!

Jag har en glad liten gris!

Visst är min lille Hampus en riktig charmknutte! fotograf: Gunilla Eckebring

Den är död...

Min stegräknare alltså. Maken har tvättat och torktumlat den. Den tålde konstigt nog inte det... Och konstigt nog gäller inte garatin när stegräknaren varit med om dylika händelser =( Min dyra, fina stegräknare! 400 spänn åt helvete... *snyft*

Ofrivillig "husarest"

Tyvärr tvingas jag stanna inne med liten magsjuk tjej och torka spyor, när det är så här vackert ute! Så kan det vara ibland, hoppas Alma slipper eländet snart, och att jag slipper bli sjuk jag också...!

Snabbt jobbat!

Nog tusan är det vår, när stockrosorna tittar upp så här snabbt!?!

Vi byggde en snögubbe...

...trots att jag längtar efter våren nu, så är det lite kul med snö iaf! Jag & Alma byggde en snogubbe, med riktig eko-morotsnäsa, halsduk och alles! Tyvärr smälte han bort redan samma eftermiddag, men det var kul så länge det varade!

Kladdig apelsin...

Om man är en liten tjej och tittar på Pippi Långstrump som badar och tvättar sig väldigt noga... och om man samtidigt äter en stor, saftig apelsin... Ja då kan det hända att man får för sig att man ska ta av sig alla kläderna och tvätta sig själv också. Med apelsinen. För den är ju blöt, precis som vatten. Då blir man själv och allt runt omkring VÄLDIGT kladdigt.... (och ni kan ju gissa vem som fick skura både barn och omgivning sedan, och som svor ve och förbannelse över sin bristande koll på barnet...)

Men lite roligt är det, så här EFTERÅT! =)

Visst börjar det väl bli lite vår?

Lite, lite grann? Trots att det är flera minus ute och väntas snö? Jag tror faktiskt det, för under den halm jag lagt ut över rabatterna tittar både det ena och det andra fram!
Dessutom har årets första frön petats ner i jorden. Stockrosorna måste gärna sås redan i februari om man ska ha en chans till blommning redan i sommar! Så nu väntar jag bara på att ngt litet, litet grönt ska sticka upp häri!

Och så var det bara tre grisar kvar...

Lite kort om vad som hänt...

Igår, strax efter att bilden på grisarna på trappen är tagen, så rymde Majken när jag vände ryggen till. Jag ropade och skramlade med hinken vilket brukar resultera i galopperande grisar, men det kom bara tre... Majken var borta.

Kvällen och stora delar av natten ägnades åt letande och rop, och hela tiden väntade jag på att hon skulle komma springandes på sina korta små ben för att få lite att äta hon också, men nej. Första på morgonen: ut och leta och så fortgick det hela dagen i princip. Sökhjälp kom också i form av Gris-Eva. Tyvärr hittade vi inte Majken nu heller.

Nu ikväll kom en granne som hittat henne ihjälkörd av en lastbil ute på 47:an. Vad hon gjorde där och varför hon överhuvudtaget lämnade gården, ensam, är och förblir okänt.

Lilla Majken... Vad det blir tomt utan dig!

Kleptomaner?!?

Igår åkte vi hemifrån för att träffa några kompisar kring lunchtid, tanken var bara att umgås ngn timme. Nu blev det inte så, utan vi stannade till ganska sent på kvällen (det blir lätt så när man har trevligt, och än värre när man sätter igång med ngt produktivt! Den här gången bak av både semlor och bröd, samt att vi gjorde sushi, vilket bara var så spännande, och så gott! =))

Grisarna har under de här kanske... 10 timmarna, sprungit lösa på gården så som de brukar. Ngt annat var dock inte som de brukar. Den här synen mötte mig i grisarnas box:

De hade plockat in allt möjligt och stoppat ner i bädden, sopor, hästtäcken, hästbensskydd, handskar, en kvast (som de dessutom tuggat sönder), en körpisk, handukar, plastpåsar, tejp...

De hade hittat grejer runt hela gården och släpat hem... Hur de fått ner ett vinterfodrat hästtäcke i stl stort, och släpat med det till boxen förstår jag inte riktigt. Dessutom undrar jag hur bekvämt det är att sova ihop med en körpisk och en kvast?!

Jaa, vad säger man? De må se oskyldiga ut, men det är de INTE!! =)

Redovisning av januaris steg

Så var januari redan slut!? Tiden går så fort...!

En del steg har det hunnit bli under månaden också...
Totalt har jag gått 425.271 steg, vilket motsvarar ca 36 mil. Totalt genomsnitt 14041steg/dag.

I månadens tävling skulle vi räkna ett genomsnitt på de 11 dagar som blev kvar efter att de 10 bästa och de 10 sämsta var avdragna, och min prestation i tvlingen blev således 14365steg/ dag...

Räknar man som förra månadens tävling, (vilken ingen gör utam jag som tydligen tycker det här med siffror är kul?) så är mitt genomsnitt på de 10 bästa dagarna 17461. Det var högt och bra tyckte jag! =)