Odlingsresultat

Det börjar bli dax att utvärdera åtminstone delar av årets odlingar. Trots en kall vinter och vår och en riktigt blöt och kall augusti så har det vuxit förvånatsvärt bra ändå i grönsakslandey. Jag får helt enkelt konstatera att de upphöjda bäddarna varit perfekta ett år som detta, det överflödiga vattnet har runnit av och den lilla värme som varit på sensommaren har tagits väl omhand.

Roligast är nog att purjolöken, som har sagts mig vara svårodlad, blev så kraftig och fin. Jag fick 4 purjostrån från Sally, och stoppade ner ytterligare några frön i jorden, och alla tog sig helt utan krus.

Och scharlottenlöken. Jag hittade ingen sättlök, utan sådde frön nästan en månad för sent. En kommentar jag fick då var att " det går inte att så lökfrön, det är sättlök som gäller". Men gott om fina lökar blev det där också.
I övrigt så har årets favoriter helt klart varit bondbönorna. Nästa år blir det betydligt mer av den varan, och gärna ett par olika sorter. Ja det ska bli mer bönor överhuvudtaget, gott, nyttigt och lättodlat!

Frön

Något som jag verkligen måste bli bättre på, är att ta tillvara på fröna från de grönsaker och blommor jag odlat. Det är ju jättefånigt att köpa fröpåsar varje år, när det finns massor av frön i trädgården!
Bilden lånad härifrån
Pumpan har jag varit duktig med, den är inne på 3.e året med egna frön nu, och jag har även sparat squasch och ärtor... Och purpurvinda. Physalis och chilli övervintrar jag, så där behövs inga frön.. Tyvärr glömde jag helt av mig vid skörden av bönor och gurka, så på den fronten blir det väl köpefrön nästa år igen *suckar*

Något annat som jag vill ta tag i, vilket år som helst men inte i år =), är tomatfrön. De ska tydligen kräva lite mer arbete än att bara skrapa ur och torka har jag läst? Vi får väl se när jag ger mig in på det...

Omöjligt att få rent?

Jag tyckte så mycket om min stora, vita porslinsdiskho i början. Nu efter snart 3 år börjar jag önska att vi hade köpt en helt vanlig, betydligt mer praktisk, rostfri istället.

Dels så är många diskbänksanvändare här hemma hopplöst dåliga på att torka av ekskivan jämte direkt, utan det står ofta vatten på den lååånga stunder. Detta ger efter några år sprickor i skivan, trots att jag försöker vara duktig och olja den regelbundet...

Det andra problemet är att diskhon inte längre går att få ren. Så här eländig ser den ut i botten, även när den är helt nyskurad. Ser fruktansvärt trist ut... Har ni några husmorsknep eller andra ideér, går den att få vit och fin igen? Jag har provat det mesta, från bikarbonat, till starkare kemikalier som Yes powerspray och cillit bang, helt utan resultat...

Misslyckat

Den sista tiden har mina brödbak inte alls varit lyckade. Förra och förrförra baket resulterade i hopplöst smuliga mackor, helt omöjliga att bre smör på. Och idag jäste inte rågsiktskakorna som de skulle. Vad har hänt? Jag förstår inte hur bröden kan bli helt misslyckade, när jag gör precis som jag alltid har gjort? Har jag, efter 4 års lyckade bak, helt tappat känslan?!

Fina limpor, goda mackor, ett minne blott?

Pumpasoppa

Min familj är egentligen inte särskilt förtjust i pumpa i ngn form, men jag kan ju inte låta bli att odla dem i alla fall. =)

Det här är iaf en soppa som alla gillar, den är krämig och mjuk och mild, och den är vackert orange, istället för brun som flera andra recept jag provat blivit.

Pumpasoppa ca 6p

1,5 kg pumpa
1,5 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 msk färsk timjan
4 dl vatten
1 tärning grönsaksbuljong
2dl grädde
2msk tomatpure
2mask olja
salt och peppar

1. Skala och grovhacka lök, finhacka vitlök. Dela pumpan och skär bort skal, trådar och kärnor. Skär i små bitar.
   
   
2. Fräs löken i en stor kastrull på medellåg värme tills den blir mjuk och glansig. Tillsätt vitlök, timjan och pumpa. Fräs ytterligare ett par minuter. Rör om.
   
   
3. Tillsätt vatten och buljongtärning. Låt sjuda på låg värme under lock i cirka 35 minuter.
   
   
4. Mixa soppan i matberedare eller med mixerstav. Smaka av med salt och peppar. Låt koka upp.
   
   
5. Garnera med färsk timjan

Äntligen!

Ljudet av ett annat hjärta, knappt en halvmeter nedanför mitt eget...

Älskade, efterlängtade lilla syskon, äntligen vågar jag börja hoppas på att vi faktiskt ska få träffa dig i mars!

Tillvaratagningen

...har det gått trögt med den här hösten, men så kom Elin på besök, och genast blev det lite mer gjort. =)

De förvuxna rehnska druvgurkorna blev äntligen inlagda i väntan på att förgylla vinterns leverpastejmackor

och squasch och bönor på längden och tvären fyller nu frysen. Årets nyheter, bondbönor och blomsterbönor, var bägge två glädjande överraskningar; väldigt smakrika, långt bättre än förväntat! Strimlade blomsterbönor, frästa med lite olja, vitlök och salt, var en riktig höjdare!!!

Nästa år ska det helt klart bli mer bönor av olika sorter. Och betydligt färre gurkor. Förstår inte hur jag tänkte när jag planterade massor av gurkor i år också, jag vet ju att jag redan förra året hade gurkor i överskott trots att jag gav bort till alla, oavsett om de ville ha eller inte. =) År 2011 blir det två slangurkor i växthuset, och två eller möjligtvis tre plantor inläggningsgurka. Inte tio.

Samma gäller förövrigt antalet squachplantor, två; en gul och en grön. Inte fyra av varje. Min frys är för liten, och mina vänner för få =), för att göra åt sådana mängder som årets (och fjolårets, jag lär ju mig aldrig) squschodling resulterat i.

Gosigt

Alma tyckte om lammskinnet, numera kallat gos-skinnet, så mycket att hon tog det med sig i sängen. =)

Lammskinn

Skinnet vi skickade på beredning i våras har nu kommit hem, och jag är relativt nöjd. Otroligt lätt, följsamt och mjukt är det, inget att klaga på där, men dels tycker jag att det är kortare klippt än jag beställde (snarare 20mm än 35mm?) och sedan är det lite ojämt. Om det beror på lammet eller klippningen låter jag däremot vara osagt, mina kunskaper är ytterst begränsade vad gäller skinnberedning!

Finull ger väl aldrig några blanka lockar, men de är fenomenala som funktionsskinn med sin finfibriga ull, mjuka, varma och täta! Det är inte utan att jag blir sugen på att skicka några till när det blir dax för slakt (snart hoppas jag!) för mjuka varma skinn finns det många användningsmöjligheter för!

Melonskörd

I morse när jag kom in i växthuset låg melondoften tät: äntligen måste det finnas en mogen melon här någonstans! Efter att ha kikat runt i grönskan fann jag den som doftade, en nätmelon av sorten Cucmis melo L. ("Melon manta". köpt planta)

Kylan som har rått nu i augusti gjorde att melonerna stannade av helt i tillväxten, men mogna gjorde de visst ändå, i alla fall den här. Inte blev den stor, knappt 15 cm i diameter bara, men med tanke på den intensiva smaken och doften får jag väl bara konstatera att det var mödan värt att odla melon i växthuset.
Trots envist pollinerande gav plantan bara en enda melon, men det var också den godaste jag ätit hittills i mitt liv. Nu står hoppet till de kvarvarande tre småfrukterna i växthuset, en vattenmelon och två nätmeloner från frösådd, hoppas att de också hinner mogna!