Jobba inte när du är sjuk och det är varmt...

...det är min rekomendation till dig! Att jobba när man mår illa och har feber är helt enkelt sjukt jobbigt! ;-)

Ändå har jag inte kunnat hålla mig... Efter gårdagens soffliggande bara bubblade det i mig att få göra ngt, trots att jag fick ha spyhinken nära och svetten rann. Riktigt plågsamt faktiskt, men jag är en rastlös typ som har mycket, mycket svårt att göra "ingenting", sjuk eller ej...

Jag har ju ett tag hörts muttra om att jag vill "lära mig snickra". Ja ja, lära genom att göra tänkte jag, skrev ut en enkel skiss från internet. Resultat blev en ljugarbänk som var över förväntan : Bekväm & Stabil! Vem kunde tro det!? (om ngt jag byggt?! *flinar*)

Lite färg på bänken (och på huset i bakgrunden kanske... :-)) så kommer det bli en toppentrevlig hörna att sitta och filosofera i. Och lukta på blommorna då, förstås!

Nu kanske jag vågar mig på att snickra nya trädgårdsmöbler så vi slipper de gamla ärvda, vinröda, jätteslitna plastmöblerna som är så vansinnigt fula! Men det får nog bli en annan dag... ;-) Nu vette tusan om jag orkar resa mig ur fotöljen mer idag, vad som än händer!

!

Den lilla pelargontanten

Idag härskar magsjukan hemma hos familjen Färnevik så alla som föredrar att sova nattetid istället för att sitta på toa, rekomenderas hålla ett regält säkerhetsavstånd... ;-) Som ni förstår har här inte hänt ngt särskilt (och det som hänt passar sig inte riktigt för den här bloggen... blä!)

Jag tänkte därför visa lite bilder på Alma, den enda av oss som mår bra idag för övrigt. Alma har tagit till sig influenser från mormor och är en riktig liten pelargontant!

DÅ: Alma 11 månaderbeskär pelargoner med mormor

NU: Alma 2år och dryg 3mån, har utevckalts till att bli allt mer lik tjuren ferdinand till sättet:

En god ide en regnig dag

Jag har ända sedan vintern tog slut och vi började jobba utomhus istället för inumhus, retat mig på det faktum att vi inte har några skåpsluckor vid diskbänken utan man ser alla rör, soppåsar mm mm. Varenda dag har jag sett det och önskat att ngt täckte för allt det fula.

Så idag när jag lade in handdukar i "linneskåpet" fick jag syn på några gardiner som inte passar i ngt rum, och en timme senare hade köket fått en mini-makeover! Några tillsågade lister, lite skruv och udda gardiner gjorde helt klart susen! Tyckte det blev riktigt sött under diskbänken! Det här kan jag lätt stå ut med tills vi ngn gång får fixat skåpsluckor (det var inte direkt prio 1 innan, och nu ännu mindre när det faktiskt ser acceptabelt ut!) Jag är tämligen nöjd med min insats!

I övrigt har det regnat och blåst hela dagen, här har enl regnmätaren kommit minst 50mm (för det är då den rinner över...) Jag har fått evakuera "kaninburs-hönsen" som för att inte drunkna flyttade ihop med vithättekycklingarna. Dessbättre inga slagsmål mellan appenzellertuppen och vithättetuppen Adam, trots att de är jämngamla, jämnstora och könsmogna nu. Adam var självmant lägst i rang.

Sedan fick jag plockat in två små skrikande pojkar med gåshud: Hugo och Hampus alltså. Eftersom jag naturligtvis tagit bort grisanordningen inne dagen till ära, förpassades de till en box i ladugården och fick värmelampan påsatt, då vart de nöjda! Edith, som varit tillfälligt bosatt i boxen går lös i stallet istället. Det är inte roligt med för många djur till för få boxar, när man oväntat måste plocka in dem, men det brukar lösa sig ändå tillslut!

Jag tände lite levande ljus inne för att ha lite mys i rusket, och i en lykta med frostade rutor i étt fönster fann jag detta ljuset. Det har ju varit varmt i sommar, väldigt varmt tydligen. Resultatet blev ett mkt speciellt ljus! :-D

Fruktansvärt starka kemikalier...

...måste det finnas i Cillit Bang! Det räckte att jag fick det på huden så sved det ganska bra, -och jag är inte det minsta känslig för sådant normalt sett. Alma fick ett litet, litet skvätt på huden och började skrika och fick ställa sig med armen i ett handfat fullt av kallt vatten. Huga, och det ska man använda i hemmet!?!

Nåja, jag är glad att jag köpte det ändå: jag har just, utan minsta besvär, fått bort Almas väl intorkade och mkt utbredda teckningar med svart spritpenna på både köks och vardagsrums-bord (det sistnämnda oljat trä...) samt bägge de handflatestora fläckarna med oljebaserad vit husfärg, som suttit som berget trots otaliga försök till avlägsnande, på soffan (fejkskinn) i några månader. Imponerande resultat, måste jag säga, men det är handskar som gäller, minst sagt! Och jag lär inte använda det i onödan, precis!!

En lugn dag för en gång skull!

Idag har det regnat, regnat och regnat, och vi har haft en osedvanligt lugn dag. Jag ägnade förmiddagen åt att baka frallor med havregryn, durumvete och majsmjöl i, kryddat med persilja, gräslök, körvel och libbsticka (det som fanns att tillgå, alltså;-)) och enl Stybbe som har smakart blev det JÄTTEGOTT. (det trodde jag verkligen inte, men som sagt var det vad som fanns hemma, och brödet var slut i frysen)

Eftermiddagen tillbringade vi hos Karin & Johan, tårta, mat (en jättegod pastasås med squash, räkor, cream fraiche, buljongtärning, cayennepeppar, vitlök och citron! Den ska jag helt klart laga här hemma!!!) och tjejerna lekte. Emellanåt var det så otroligt söta och goa ihop (bland annat när de sprang runt nakna med grisöron på huvudet!) men ganska ofta blev det gnäll och gråt, alla var trötta efter gårdagens sena kväll!

På hemväg mötte vi ett lamm på vägen som tyvärr inte ville låta sig fångas. återvände med en hink snask och koppelvana Tekla i bagaget ;-) och gick runt och letade en halvtimme samman med några grannar, men lammet var försvunnet. Nåja, det dyker nog upp i morgon igen, för tydligen hade det irrat omkring här hela dagen. Inte helt lämpligt med får på 47:an!

Potatissallad och trevligt besök!

Under eftermiddagen fick vi besök av Karin, John och döttrarna Liv och Saga. Det blev mycket prat, en del trams :-D, en tur runt Torpa med Dimma och vagnen (Dimma var jätteduktig trots värme och insekter. Klarade även en ganska lång sträcka på 47:an med bilar som körde om i hög fart, utan att blinka! Duktig tjej!!!), umgänge med smågrisar, stora grisar, en och annan kyckling och kanske framförallt marsvinet Märta som fångade både Karins & Johns hjärtan. :-D Till på köpet åt vi stora mängder underbart god mat! (Så nu behöver jag/vi inte äta på en vecka, minst!)

Jag gjorde en potatissallad som blev osedvanligt lyckad, den var minst sagt FANTASTISK! Tror hemligheten var att jag hade i färska örter när jag kokade potatisen (persilja, gräslök, körvel, libbsticka), bytte ut den vanliga gula löken mot salladslök och hade en lite lite honung i "geggan". Resultatet blev perfekt! Den kommer jag göra fler gånger, så får vi hoppas att resultatet blir det samma!

John fixade även lite med våran dator som krånglar mest hela tiden, det verkar ha gett resultat för hittills idag har den uppfört sig oklanderligt. Tack vare det blev de kvar till 01:30 på natten, då hade jag och småtjejerna somnat för länge sedan! :-D

Lyckan i att få klia en gris på magen...

...Ja den är det inte många som förstår, men det är verkligen underbart! Jag minns fortfarande första gången en gris lade sig på sidan för att bli kliad av mig, för kanske en... 15 år sedan?! Grisen var en jättestor sugga vid namn Cleopatra, och jag kände mig väldigt priviligerad!

Idag har det varit magkliandets julafton för mig! :-D Hugo han slänger sig ner på marken oavsett var på kroppen man kliar honom, så det har ju blivit några gånger under dagen. ;-) När vi hade besök av kompisar och deras barn och alla parkerade sig i grihagen, så kom Hugo fram och lät sig klappas och klias på magen, tillskillnad från Hampus som höll sig på avstånd från alla främmande.

Till min stora förvåning gick det idag upp ett ljus för Majken! :-D Hon har i ngn månad accepterat att man klappar lite på henne, men idag kom hon på att det faktsiskt var jäkligt skönt också! Hon reste ragg och slöt ögonen, sedan lade hon sig ner för att jag skulle komma åt magen också! Hon låg bara ngn halvminut, men det var verkligen ett enormt stort framsteg för att vara Majken!



Som om det inte vore nog, så var Gertrud givmild nog att låta mig klia henne idag, hon som varit sur på mig ända sedan "rulla-gris-incidenten". :-D Men nu fick jag nådigt klia henne på både rygg och mage, även om hon bara låg ett par minuter innan hon återigen kände för lite distans, reste sig upp och långsamt vandrade iväg. Hon är så lustig, Gertrud, en riktig... kärring! :-D Allt är på hennes vilkor, till 200%, och det är hon mkt noga med att visa! När hon sedan känner för det, är hon hur kelig som helst. Övrig tid kan man på sin höjd få ge henne mat men rekomenderas i övrigt hålla sig på behörigt avstånd. *flinar*

Jag är faktiskt förvånad över hur mycket jag tycker om de här djuren, hur glad de gör mig och hur roliga de är att umgås med. Visst har jag gillat grisar förut, men inte på det här viset. Gah, jag håller nog på att bli grisberoende! :-) (Vaddå håller på, sa någon här hemma. Du har fem stycken, är du inte redan beroende?!)


Jag har byggt färdigt hagen till småpojkarna idag också, det blev 50 kvadrat under några stora träd som ger både skugga och regnskydd över i princip hela hagen. Inte jättestort, men det känns fullt tillräckligt för två sexkilosligister! Våran trädgård ser nu mest ut som barnens zoo, men grishage, hönsburar, kanin, marsvin... Men det är mysigt! Jag gillar att ha djuren omkring mig. Det enda jag inte gillar så där jättemycket, är att trampa i hönsbajs stup i kvarten när jag går barfota! :-D