26 år idag

Jaha, nu är jag närmare 30 än 20 i alla fall. Eller som Jossan uttryckte det: "Nu har du bara 24 år kvar till 50!". =D Jaa, så är det. Känns helt ok!

Dagen började mindre bra, Stybbes peugot underkändes på besiktningen, avgassystemet inkl ljuddämpare bak måste bytas ut... =( Det hela kändes dock inte lika hårt när Shanki, Jennis sambo, erbjöd sig att byta det åt oss utan kostnad (vi behöver bara (okej "bara", inom citationstecken. Inte helt billigt förstås) köpa själva avgassystemet själva!) och därtill fixar han servicen som också ska göras nu för knappa självkostandspriset! Känner mig helt otroligt tacksam över detta!!

Efter det trista bilbeskedet blev dagen bättre, fick tulpaner av älsklingen (han behövde dock lite påminnelse, men han är ursäktad iom ovanstående besked =)) och på kvällen bjöd Jenni & Shanki (hur stavar jag? ingen aning...) på kinamat, hur gött som helst!! Så på det stora hela blev det en bra födelsedag!

Fortsättning på bilhistorian

Åter till peugoten med rasad motor. Jenni med sambo kom tillbaka med en bilkärra idag, för att få med sig sin peugotbuss hem. Det gick utmärkt att få på den på biltransporten, men de kom inte längre än 1 km, så fick de sladd och kärran med buss och allt hamnade i diket, liggande på sidan på motsatt sida av vägen... Som tur var höll sig dragbilen på vägen och ingen blev skadad, men ärligt talat så går peugoten aldrig att köra igen.

Efter Stybbes hemkomst från jobbet blev det till att sätta på kranen på lastbilen, ett arbete som tog närmare 2 timmar i snö och is. Sedan ägnades ytterligare tre timmar åt att åka och få upp, och hem, resterande fordon.

Kulkopplingen på släpkärran var avvriden så den hamnade på lastbilsflaket, och bussen? Ja den fick bogseras hem efter lastbilen i 20km i timmen. På vinst och förlust, det är ju en automat så lådan håller antagligen inte för det här tilltaget... Men det fanns inga alternativ den här gången, så det är bara att hålla tummarna för att lådan överlevde...

Så här ser bilen ut nu då. Bilden gör den inte rättvisa, det ser mkt värre ut IRL...

Kalas

Min 26-årsdag låter vänta ytterligare två dagar, men kalaset blev idag. Alla var glada trots trängseln (17 personer i vårat ganska lilla vardagsrum kan inte bli annat än trångt... =)) och tårtorna var jättegoda (tack pappa!!!), därtill fick jag jättefina presenter så dagen vart tämligen komplett!. =)

Jag fick nya påslakan i ett härligt tyg, och kuddar till soffan, en mortel, en köttkvarn med korvrör (åh vad det ska bli spännande att prova på korv!!), söta underkläder, en ljuslykta, ett ljusarrangemang och en blomma. Massor av fina presenter!!


När Jenni med familj och Jossan skulle åka hem kom de inte långt, strax efter Floby rasade motorn på peugotbuss... Där kom Opeln väl till pass igen, den har ju cirkulerat i grannskapet när folks bilar varit sönder, men idag fick den ge sig ut på en längre tur. Oskattad ochavställd, men hem kom de iaf. Hoppas deras peugot går att laga!!

Äntligen äggkläckningsmaskin!

Så kom den då äntligen! Min Hemel äggkläckare, som ska vara en av de bästa mindre kläckarna på marknaden. Än så länge är jag lite missnöjd: leveranstiden på maskinen skulle vara ca 3 veckor, dessa CIRKA 3 veckor blev visst till 6. =/ Och så beställde jag faktiskt en med digital display, det har inte denna...

Men men, hoppas jag blir desto nöjdare med kläckresultatet iaf!

Så fort värme och fukt har stabiliserat sig så ska jag lägga in årets första omgång ägg, isbar och maranägg från Anette i Kil, och mina egna appenzeller och grönvärparkorsningar. Hoppas på bra resultat, trots att vissa ägg är i äldsta laget iom att maskinen blev mer än lovligt sen!

Virkalster

Så där ja, nu ska ni få se vad jag har åstadkommit! Inte illa för att vara första försöket, eller vad säger ni? Alma (och docken, hennes mössa har Malin gjort) är iaf otroligt nöjd.

Slädombygge

Släden har fått en kuskbock idag, så att jag sitter lite bättre. Det är ju inte stor vits med en släde som är så obekväm att man bara orkar använda den en gång om året... Men kuskbocken blev iaf avtagbar, så släden är kvar i sitt ordinarie skick om man bara skruvar loss sätet igen. Här ska åkas släde!!

Våran hundrädda dotter

Alma är tvärr hundrädd, efter att ha blivit skrämd ett antal gånger. Minsta hund får henne att skrika, medan hon glatt klänger kring halsen på vår över 100 kilo tunga bagge, inte helt logiskt det där men... =)

Nåväl, idag har vi varit och hälsat på Malin borta i Grästorp, och hon har ju som bekant en ung, skapligt stor och väldigt barnälskande hund = hopp och slick i ansiktet, det som skrämmer Alma mest av allt. När Alma hörde hunden skälla pep hon direkt att "jag är rädd för hunden!!" Så kom den springande och Alma sken upp: "Den här hunden gillar jag!" Och hundrädslan var som bortblåst. Alma och hunden Toolah har gosat och busat precis hela dagen, så härligt att se!

Hos Malin fick jag dessutom lära mig virka, det ni! Snart får ni se mitt alster. =)