Microlamm nr 2

Maken kom in och väckte mig sent igårkväll med ett bistert: "du får nog sy ett täcke till..."  Även Edvina hade satt en liten 1,5-kilosbebis till världen (samt två normalstora syskon), detta vid den behagliga temperaturen -11 grader. Dessa små kan ju som sagt vara svåra att få att överleva ens vid plusgrader, men med täcke (och förstås lampa)  hoppas jag att denna lilla klarar sig. Än så länge mår hon i alla fall bra!

Dock får vi mata henne med flaska. Hon är lite trött, mamma är lite skeptisk (inte mot täcket, hon var lika skeptisk innan, utan för att hon inte riktigt bedömmer den lilla som livsduglig. Då lägger hon hellre energin på de lamm som kan tänkas överleva. Ett vanligt fenomen...) och det är svårt att hävda sin rätt när det bara finns två spenar, och man har två syskon som är dubbelt så stora som en själv. Men Liten är kvar hos mor och syskon, och ska så förbli. Mamma är som sagt inte dum, bara tveksam.

Av okänd anledning så verkar de lamm som föds onormalt små, alltid ha hängande öron?

Även 'BäBä' var lite tveksam till sitt minilamm, men i takt med att den lilla blev starkare och tuffare, så vände det och  nu är det snarast så att Mini är mer "på" än storebror. =) Vikten har ökat till hela 1,8kg på bara två dagar och öronen hänger inte längre. Hon ser ut som en helt normal lammunge, bara i mindre storlek. Pigg och busig som bara den är hon, skuttar runt i boxen och behöver inte längre hjälpas med matningen. Och man riktigt ser hur hon växer, täcket ser tydligt mindre ut nu! =)

Mini 2 dagar, 1,8kg