I marangruppen såg jag för ett tag sedan att hönorna åt fjädrar från marken, och nu sista dagarna har det eskalerat: snällaste ( och vackrast förstås, den blå, klicka på länken för att se hur han ser ut med fjädrarna kvar...) tuppen (varandra rör damerna däremot inte, för då får de minsan stryk ;-)) har de ätit upp varenda fjäder på, han ser ut som en stor dunig kyckling, stackarn!
Själv är han väl egentligen ganska oberörd, men något är ju fel. Kalkbrist är det inte, för de har fri tillgång på snäckskal. Funderingen jag har nu är saltbrist. Det kan ju iaf ge äggätning och hackning, kanske även fjäderätning, vad vet jag? De går ute hela dagarna, och har tämligen gott om plats inne också, knappt 3 djur/kvadratmeter.
Jag provar med salt, och sprayar tuppen med anti-bit-för-grisar, så får vi se hur det går. Om någon har någon annan ide om vad som felas så berätta gärna!
4 kommentarer:
Hihi . Jag kommer osökt att tänka på Cornelis "Hönan Agda" . Feminism i hönornas värld!! ;)
Ger du dem vete...? Har läst att för mycket av det kan göra hönor lite knepiga så jag är väldigt försiktig. Såg oxå i ett av dina tidigare inlägg att din mamma har en DSG - kul eftersom det är världens mysigaste ras enl mig :-).
De äter vete också, men det har de alltid gjort, varför skulle det bli problem nu? Och bara i en grupp?
Tjärsalva till hästar smakar inte gott om dom plockar av honom. Som stopp och väx för naglarna, eller senapsägg till äggätare.
Skicka en kommentar