Sista lammen?

...kanske, i alla fall. Fyra olammade tackor kvar, varav tre lammade i höstas, men jag tror inte att de är dräktiga. I alla fall inte allihopa. Vi får vänta och se! De är försedda med orange "halsband" och utsläppta i flocken, så det är lätt att urskilja och hålla ett extra öga på dem.

Årets lammning har varit tämligen utdragen. Första lammen i slutet av januari, och sista (?) nu i (nästan) mitten av april.Väldigt fina lamm i år, mycket roliga teckningar och  nu i slutet en del bruna små raringar, och duktiga mammor! Dock en del problem och förlorade lamm också. Något benbrott som vi fick ta bort, ngn som blivit nedkyld, och en stor, död och lätt rutten lammunge i svårt felläge. Ytterligare ett gäng fellägen varav ett krävde veterinärvård, ett par kvarblivna efterbördar som resulterat i livmoderinflammationer... Så det har varit långt ifrån problemfritt!

Men de är ljuvliga, de små. Absolut värt allt arbete, men det är faktiskt skönt när lammningarna är över och man kan ägna mer tid åt att njuta av lammen, än att oroa sig över dem och deras mammor!

Sist ut (?) blev fjolårstackan Hortensia, som lätt och smidigt födde två hyfsat välväxta lamm i den ovanliga färgen brunt med vita tecken. Jag har aldrig sett annat ön möjligtvis några vita strån, på bruna finullsfår tidigare.

 Tyvärr är de lille med bläsen (och fyra vita fötter) en pojke... Vi har egentligen inte tänkt oss att ha någon mer bagge, men han här är såpass ovanlig till utseendet (och jag är ju extremt förtjust i ovanliga utseenden), och vi har flertalet obesläktade tackor, så utvecklas han bara väl så blir han nog kvar som avelsbagge ändå. =)