...som uppskattas snäppet mer av barnen. (och av maken, faktiskt)
Sega gamla tuppar fungerar finfint att göra hamburgare av! Finmalda och välkryddade, så framgår det inte ens av smaken att det är fågel, om man inte uppskattar det. (inte färgen heller. Våra tuppar har ganska mörkt kött. Särskilt låren brukar vara riktigt mörka. Och sega av allt springande, hoppande och betäckande då, förstås)
Dagens tuppburgare var gjorda av en "blandfärs"; 65% faverolle och 35% araucana. Bägge tupparna var över 3 år. Alma gav middagen "femhundratusen stjärnor" i betyg. Det är inte dåligt det!
1kg finmald färs av riktigt gammal och seg tupp
1 stor finhackad lök
3 finhackade vitlöksklyftor
2 ägg
1/4 dl maizena
massor av hackad bladpersilja
1 tsk salt
½ tsk vitpeppar
Smör till stekning
Serveras med halvgrova bröd bakade på dinkel och loppfrön, penslade med ägg och så sesamfrön uppepå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar