Ingefära

...jag satte en en knöl från ica i en kruka i våras, ställde den i först i lekstugan och sedan i växthuset och har inte tänkt så mycket på den sedan dess. Nu har jag fått en glad överraskning: ingefäran har grott!

Smittsam barnlängtan

Att barnlängtan smittar, även bland höns, har jag ju konstaterat tidigare. Det samma verkar för övrigt gälla duvor. Det svarta paret (bild i inlägget nedan) blev väl avundsjuka när de såg hur mysigt de svart-vita hade i sitt rede

så igår började de bygga sig ett bo av vad de kom över, halm, pinnar och blad, i vaktlarnas sandlåda. Jag tyckte det var en olämplig plats och stal bomaterialet samt gav dem ett eget rede på väggen, men i morse var boet i sandlådan återuppbyggt, och blivande mammaduva låg där. När jag närmade mig med kameran blev hon dessutom lite ilsk och reste sig upp för att skrämma iväg mig: jojomen, ett ägg låg där allt innunder henne också.

Jag tycker fortfarande att golvet är ett dåligt valt ställe att få barn på, dels för att vaktlarna om de får chansen (medan mamma-duva är uppe och äter, t.ex) sandbadar rätt vildsint vilket inte känns helt hälsosamt för det lilla ätteägget i boet, och dels för att vaktlarna när den lille är kläckt riskerar att ha ihjäl den lilla om föräldrarna inte vaktar noga på den. Så flyttas måste de. Kanske kan jag bara lyfta upp hela sand-nu-mera-bo-lådan på en pall eftersom duvan uppenbarligen inte är så pigg på bobyte...

Duv-vaktel-voljären: inredning och inflyttning

Jag är riktigt nöjd, det blev så fint!

Det verkar för övrigt som att det gick utmärkt att flytta det ruvande paret. Kanske kläcks det en liten duvunge på tisdag?

.

Hela duvgänget samlat på en bild .

                                                          Vackra, svarta...

Även vaktlarna kände sig som hemma.

Duv-vaktel-voljären del 2

Nät uppe, dörr byggd och allt är nymålat!

En lucka ut till den blivande utevoljären har det också blivit. Så snart färgen torkat är det dags för inredning, och sedan kan fåglarna flyutta in!

 Dock vet jag inte om jag vågar flytta det ruvande paret, kanske måste jag låta dem och deras äggling stanna i hönsboxen...?

Odlingarna 1 augusti 2012

Fortfarande ingen sommar, annat än enstaka dagar, gör att allt är sent. (sedan spelar det väl in, att jag sådda förhållandevis sent också.) men så här ser det ut i landen just nu.

Potatis finns det gott om, men blasten ligger på gödselstan. De tidiga sorterna fick brunröta och mandelpotatisen vissnade ner...

 Frilandsgurkan har så sakterliga börjat växa nu

Och mangolden har stocklöpt, av kylan antar jag. (Vi har ju haft så kallt som +4 vissa tidiga mornar)

 Mangolden, har jag för övrigt sått på tok för mycket av, som tur är så sitter Tilde där och tuggar mangold så fort hon är ute. (oftast äter hon inte, utan tuggar och spottar ut, och så tar Toolah hand om de nytyggade grönsakerna. =))

Det som är finast i år är kanske plocksalladen. Tyvärr är den inte god. Besk, trots fabulösa mängder vatten. Men dekorativ är den ju. (Bataviasalladen är däremot kanongod!)

Solrosor, ärtor och rosenbönor blommar lågt, och det är ett fenomen som även andra jag pratat med drabbats av i år. Jag antar att det är vädret... Lite trist att rosenbönorna därmed inte klär in bågen, men det är väl inte så mycket att göra åt. Vackra, det är de i alla fall!

 Även majs och övriga bönor blommar lågt i år, och squaschen växer långsamt då det är såpass här kallt (och Tilde plockar dessutom av alla små frukter så snart hon kommer åt) Så den här trion kommer inte riktigt till sin rätt i år. Men förhoppningsvis får vi både majs, bönor och squasch så småningom, i alla fall.

 Ärtor finns det också gott om, och de går minst sagt åt här hemma. Alla älskar sockerärtor, och Alma brukar dessutom använda dem när hon tränar diverse konster med Toolah. Här nedan är en sparrisärt, om den smakar sparris eller ej återstår att se.

I växthuset växer det, men mognaden går trögt. Enstaka tomater (här favoriten sungold) och gurkor har vi dock tuggat i oss.

 Örtcirkeln är som vackrast just nu. Alla örter blommar. Längst fram temyntans spektakulära blommor. Och överallt (inte bara i örtcirkeln) dyker självsådd gurkört upp. Vacker (och god!) den också!

 

Här hittar du tidigare bilder från årets odlingar

JUNI

JULI

och här finns bilder från 1 augusti i fjol

Hemgjord hundsko

Toolah har ett pyttelitet sår i en trampdyna, ärligt talat syns det knappt om man inte tittar väldigt noga, och hon springer helt obekymmrat på mjuka och släta underlag (skogen, gräs, asfalt, inne) men på grus går hon försiktigt, och linkar till då och då...

Det ställer ju till det lite, eftersom vi bor så till att här är grus mest överallt, samtidigt vill hon ut och röra på sig, redan efter en dag utan promenad började hon bli bekymmrad. Vi tittade på olika hundskor på djuraffären, men samtliga var klumpiga och satt dåligt. Hon kunde inte gå ordentligt i dem och de lämpade sig nog bara för kortare rastningar av stadshundar som behövde ut göra sina behov...

Lösningen dök upp i min tanke när jag gått och lagt mig igår, och den provades idag men utmärkt resultat!

 En urvuxen mockasin i stl 17 och ett varv målartejp blev en mjuk och smidig sko som inte störde Toolahs rörelsemönster och som satt på plats (bilden är tagen efter rundan), samtidigt som den skyddade tillräckligt bra för att hon skulle kunna hålla sitt vanliga tempo och inte ta ett enda linkande steg under den drygt 15 kilometer långa cykelturen på grus! Dessutom såg mockasinen inte ut att ha blivit det minsta sliten trots den långa turen. Just nu är vi väldigt glad och nöjda, både jag & Toolah! =)

Duv-vaktel-voljären

Jag har börjat bygga, och det är som vanligt jätteroligt! Jag upptäcker det på nytt varje gång jag tar mig för att snickra.

Nu håller jag på med målningen, och det är inte lika roligt. Dessutom är jag begränsad till att måla när Tilde sover, vilket inte är särskilt mycket, men det går väl framåt så sakterliga ändå. =) Tror att det kommer bli fint! (Men det är svårfotat, finns inga bra vinklar att ta kort från)