Förberedelser inför lammningen

Snart är det dax för årets första lamm att se dagens ljus! De små är beräknade till månadsskiftet februariu-mars, men precis som med människor kommer de sällan på utsatt datum utan det kan variera en vecka eller två åt bägge hållen. Men andra ord kan de komma när som helst nu, och jag är beredd! I alla fall fysiskt beredd: lammningsboxarna är uppsatte på logen, öronmärken beställda (i år ska vi prova micro-märken, så att vi kan märka direkt när de är små utan att deras öron tyngs ner), hinkar, flaskor, handdukar och allahanda tillbehör är framplockade och diskade/tvättade. En påse lammnäring finns för sådana behov och tackorna själva är tämligen tjocka, en del redan med svällande juver...









Jag har som vanligt mina gissningar på vem som är först ut; jag tror det är Fräkna, en vit tacka med fräknar på nosen, född -10, som inte "tog sig" förra året. Men jag kan ha fel. Det är till och med så att jag brukar ha fel, hittills har jag aldrig gissat rätt faktiskt, och den tacka som lammar först är ofta en sådan som knappt sett dräktig ut, i alla fall inte högdräktig.... ;-)

Mentalt är det värre med beredskapen, jag drömmer om hur alla tackor lammar samtidigt, och om allt som går fel, hela nätterna igenom. Ingen vila i min sömn kan jag lova! Jag undrar lite hur jag ska få ihop den intensiva passningen av lammningar, men den för tillfället ganska intensiva Tilde. Hon är ju nu så stor att hon vägrar sitta och glo i vagnen, men samtidigt har hon svårt att ta sig fram på sitt sätt, dvs gåendes längs väggar, rumphasandes eller ålandes, i tjocka vinterkläder. Jag antar att det löser sig.

Spännande är det i alla fall. Jag ser fram emot lammningen med skräckblandad förtjusning som vanligt, det är ju både den roligaste och jobbigaste tiden på hela fåråret!