Att vara brevduva är inte helt lätt alla gånger.
Den här grabben skulle från Portsmouth till Kent (England, alltså) den 4/8. Det är en flygtur på kanske 4-5 mil, och borde ta max en timme. Något gick fel, kanske stördes han av dåligt väder eller hårda vindar, för han hamnade käpprätt åt h-vete, minst sagt. Han dök nämligen upp drygt en vecka efter starten, på våran gårdsplan, 600 mil hemifrån duvslaget i England! (Runt foten hade han ett telefonnummer, så det är via ägaren jag fått ovanstående information!)
Det är en imponerande flygtur av en duva, särskilt eftersom han bara är 7 mån gammal. (man börjar träna duvorna vid ca 4 månaders ålder) Oddsen att han skulle hitta hem igen är minimala, i det närmaste obefintliga. Man räknar med att en bra duva under en treårsperiod ska komma upp i sträckor uppemot 100 mil, men inte 600. Så att tro att en såpass här ung och otränad en skulle klara det, är väl optimistiskt. Istället ska vi se om han kan få ett nytt hem någonstans här i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar