 |
| Marantuppen med några av de höns som mättat rovdjur i år, medan de fortfarande höll till i sin skyddade men tråkiga gård. |
torsdag, juli 03, 2014
Frigående höns - en utopi?
För mig känns det som den perfekta hönshållningen. Men orealistiskt. Jag gör ett försök vart år, och det är så gemytligt så. Visst äter de upp en del av allt jag odlar, och jag får försöka hålla dem borta från köksträdgården, men det är ju så här man vill att höns ska ha det. Fria! Dessutom mer än halverar det foderåtgången, så mycket gott hittar de i naturen.
Tyvärr går det alltid bara en viss tid. Varje år ger jag upp, när jag förlorat för många till rovdjuren. Till den punkten har jag kommit idag. Det här är vad som återstår av favoritaraucanan.
Totalt har jag förlorat 6 araucanahönor i år. Och sju maranhönor, och en tupp. Det är lite för många på några få månader, men både räv och hök har fått mat i magen... Men så här går det alltid, när jag försöker mig på att ha hönsen helt frigående. Nu åker de tyvärr in i sina respektive gårdar igen, på obestämd framtid. Så mycket tråkigare för dem, men också så mycket säkrare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ällingarna följde morsan till min grönkålsodling i går. Jättebra tänkte jag, för mamma anka vet hur man hittar insekter där. Mindre bra att ungarna inte fattade grejen och började käka på kålen istället...
Har inte sett räven på flera dagar. tror det innebär att den snart är JÄTTEhungrig... We know what that means...
Vad tråkigt att bli av med så många djur. Vi har våra höns lösa när vi är hemma och än har det gått bra. Ingen räv eller rovfågel.
Möjligen har några kycklingar försvunnit....troligen kattmat. Men kycklingarna är lite svårräknade när de är lösa och springer runt. Så kanske är de alla kvar.
Skicka en kommentar