En mamma åt KissLisa!

Det ser ut att bli ännu en solskenshistoria här hemma! Vissa tackor har väldigt stora hjärtan.

När vi kom ut igår morse möttes vi av en död lammunge direkt innanför boxdörren. Av allt att dömma hade den kvävts under förlossningen, pga ett lättare felläge så hade det väl tagit för lång tid helt enkelt. Det var inte helt lätt att förstå vilken tacka som lammat, alla var rena och fina och ingen brydde sig om den döda lammungen, men tillslut insåg jag att det var Asia.

Asia fångades in och släpptes ner till övriga flocken med lammade, och jag stod kvar en stund för att se att allt gick bra, då jag såg en lammunge som jag inte riktigt kände igen? Vems är den här!?!

Den måste vara Asias den också. På något vis har den tagit sig igenom grindarna ner till gruppen, och skiljts från sin mamma. Och mamma, ja hon gick runt och letade lite halvengagerat efter ett barn, men var väldigt osäker på vem det kunde tänkas vara av 25, som var hennes.

Asia sattes i egen box, med sin lammunge och 2-veckorslammet KissLisa (ett litet lamm fött 3 februari, som andra dygnet kom ifrån sin mamma och sedan inte accepterades, utan har stödmatats, och däremellan tjuvdiat alla tänkbara tackor bakifrån och därmed alltid är lite blöt för att hon blir kissad på) Eftersom Asia själv var så osäker på vilket lamm som var hennes, kändes det som att det här var en förhållandevis god chans att ge KissLisa en mamma. Troligtvis den enda chansen.

KissLisa gapade och skrek efter resten av flocken (det här var ju en för henne helt okänd tacka som hon placerats hos) men Asia var snäll och när vi höll i henne tillläts bortbytingen dia utan invändningar. Senare på kvällen sågs bägge lammen dia samtidigt, och det fortsätter lika bra idag. KissLisa har fått en mamma, och en två veckor yngre syster. Det här blir bra!

Det har varit en lugn period med lammen nu, men jag är ganska övertygad om att det snart brakar loss ordentligt!