Gårdagens läkarbesök

Vi har varit hos läkaren med Tilde igen, jag var så orolig innan, har haft ont i magen hela helgen inför det här... Vår tidigare läkare sa att vi fick ge nexium MAX en månad, och när vi slutade blev Tilde omgående jättedålig igen... Vad skulle vi ta oss till nu?

Träffade en annan ÖL (som tyvärr ska gå i pension, så vi kan inte fortsätta hos henne) och till skillnad från vår tidigare så var denna jättebra! Äntligen en vettig läkare!

Iom att nexium hjälpt Tilde så mycket (Hennes uppstötningar har minskat betydligt, hon sover lugnt, hon äter lite bättre, hon har börjat amma igen och framförallt är hon GLAD), kan man ju dra slutsatsen att det faktiskt är GERD, i hur stor utsträckning vet man inte iom att ingen gastro eller ph-mätning gjorts, men det är egentligen ganska oväsentligt, så länge man hittar medecin som hjälper...

Iaf, den här läkaren ansåg att Tilde skulle fortsätta med nexium, ingen tvekan om saken. Hon sa att man nästan aldrig kan sätta utt nexium på så här små barn, i regel måste de fortsätta till 1-2års ålder när de är mer uppräta.

Hon sa även, att det inte var riktigt så enkelt som att det räckte med att Tilde växte som hon ska. Äter hon så lite som hon gjort tidigare kan hon få bristsjukdomar, även om hon ökar enligt sina kurvor (det är ju precis detta jag påpekat hela tiden, men blivit idiotförklarad för) Just nu går det ju ändå ganska bra med maten, ett dagintag består av ca 1½ port gröt, 1½ dl pure (hälften mat och hälften frukt), 2 dl babydryck och eventuellt 1 dl ersättning. Vilket är lite, men ändå skapligt ok.

Värre tyckte läkaren det var med vätskeintaget (även här har jag ju blivit nonchalerad innan, det har ju inte alls varit ngt att bry sig om). Den här läkaren tyckte att Tilde drack på tok för lite, och att det var viktigt att försöka få i henne mer. Vilket ju inte går i dagsläget, men läkaren tyckte åtminstone att det var anmärkningsvärt, och nonchalerade oss inte, utan tvärt om. Det kändes skönt! Jag var riktigt glad efter besöket!

Även om det inte hände ngt annat än att vi fick mer medecin utskrivet egentligen, så kändes det bra att någon faktiskt såg problemet och inte bara upprepade mantrat "Så länge hon växer är det inget fel på henne". Samma sak med "Det är bara hennes peronslighet att vara så här sur/grinig/skrikig", det har vi hört till leda... Och det är ju inte sant, Tilde är ingen grinig unge! Hon är riktigt glad och nöjd, bara hon får sin medecin!

Den här månaden med nexium har varit den bästa hittills i Tildes liv, nu fungerar hon faktiskt som "vilket barn som helst", bara att hon inte är så intresserad av mat och bara vill(/vågar/kan?) äta under vissa omständigheter.

Det är en så mysig ålder hon är i nu; samtidigt som hon fortfarande är liten bebis och vill vara nära osv, så kan hon så mycket och är så rolig att vara med, hon pratar, rullar omkring, skrattar och busar. Just nu får tiden gärna stå still ett tag!

Till sist, en liten film på vår griniga unge. ;-)

(Ni får vrida på huvudet. eller dataskärmen. För jag lyckades inte rotera filmen. Dessutom är den skakig och eländig och helt värdelös, men ungen är ju go i alla fall!)