onsdag, juni 30, 2010

Färska rödbetor

Riktigt små och mjälla, med mycket smak, serverade ångkokta med shirat smör. Ljuvliga!

Stjärnflocka

Ganska oansenlig på avstånd, men om man kryper närmare så inser man att det är den kanske vackraste blomman i hela trädgården...

tisdag, juni 29, 2010

Skönhet är inte allt

Den förgyller verkligen sommaren för hela familjen, och misspryder därtill sin plats i trädgården något fruktansvärt. =) Varför är pooler så fula, när det är så skönt att bada? Det går ju inte ens att gömma den på något undanskymt ställe, för jag vill ju kunna ha koll på det badande barnet, och samtidigt kunna greja i trädgården...

Vi, och kanske allra mest Alma, är iaf väldigt glada över att vi fick ärva den här fulingen, det är så skönt med lite svalka i sommarvärmen!

lördag, juni 26, 2010

Höbärgning

Svettigt, stickigt, och alldeles, alldeles underbart! Känslan när höet väl ligger där inne på skullen är speciell, doften av sommar kombinerad med en trygg förvissning om att djuren får mat även i vinter... Oslagbart! En sommar utan höbärgning, är ingen riktig sommar.

Färskpotatis

Japp, den blev klar till midsommarlunchen igår, och var precis så där himmelskt god som bara årets allra första, hemodlade färskpotatis är...!

fredag, juni 25, 2010

Rabarbersaft

Syltning och saftning hör sommaren till. Årets första blev rabarbersaft, lagom till midsommarfesten. Så gott!!! Receptet fick jag från Bondjäntan, och det lär jag använda fler gånger!

3 kg rabarber i bitar
2 citroner (eller 3, om man gillar en lite syrligare saft)
3,25 liter kokande vatten
2 ½ kg socker
30 gram citronsyra

Varva rabarberbitar och citronskivor i en större gryta/hink.
Koka upp vatten, häll i citronsyra och socker, blanda tills sockret är upplöst. Slå blandningen över rabarbern och låt stå i 2 dagar. Sila av och tappa på flaskor.


Receptet ger ca 6 liter tämligen koncentrerad saft. Jag har hällt det mesta i 0,5liters petflaskor och lagt i frysen. Vi är inga storkonsumenter av saft här hemma, så de stora konserveringsflaskorna rymmer lite för mycket. Dessutom tappas ju den här saften inte varm, och då blir det svårt att få saften att hålla i ex. jordkällare.

onsdag, juni 23, 2010

Gränssättning

I fjol odlade jag grönsaker på 9-10 kvadrat och jordgubbar på 2,5, och lovade mig själv att om jag orkade sköta det bra, så fick jag utöka lite i år.

Den lilla utökningen började lugnt och fint, men sedan hände ngt. Och plötsligt, så hade både grönsaksland och jordgubbsland ökat med 100%. Därtill kom växthuset på 10 kvadrat. Jag har nog lite svårt med det där att sätta gränser, att stoppa mig själv i tid, för nu har jag alltså 3 ggr så stor grönsaksodling som förra året. Lite svårt att titulera det en liten ökning, men "lite" är ju ett väldigt relativt begrepp... Så det här blir nog bra. =) Kul är det också!

En hel del grönsaker lär det bli också. Hoppas jag. Förra året; första året med odling i upphöjda bäddar, fick jag dubbelt så mycket grönsaker som året dessförinnan när jag odlade på friland. Detta trots att bäddodlingen bara var hälften så stor som "frilandet"... (Detta skulle innebära, att mina 20 kvadrat upphöjda bäddar med lite tur kommer ge mig en skörd motsvarande vad jag hade fått om jag odlade 80 frilandskvadrat med mina förutsättningar. Oj oj. Fast så kan man nog inte räkna. =))

Nu är i alla fall allt utplanterat. Eller ja, nästan allt. Purjon, och jordärtskockorna som jag sent om sider fick för mig att sätta också, står i hinkar, men där får de får de stanna. Och sellerin, ja den vet jag fortfarande inte vart jag ska göra av...

måndag, juni 21, 2010

Bondgårdsdag

Dagisbarnen brukar åka på utflykt på måndagar, och idag skulle de ha "bondgårdsdag", här hemma hos oss. Det var full rulle, barn precis överallt och jag tror att de hade jätteroligt.
Utöver att klappa alla djuren, får och lamm
hästarna

och hönan Vera,

så utforskades Lindberget, plockades blommor (inklusive de i mina rabatter, hm... =)) , klättrades det i träd, och även på "bondgårdens bästa klätterställning": balvagnarna.

söndag, juni 20, 2010

Grattis!

Min far har uppnått den ärofyllda åldern 60 år=), och det firades idag på Lumber & Karle med hela släkten från Skåne. Kul att ses, det gör vi allt för sällan! Med mycket god mat och trevligt sällskap blev det en lyckad tillställning!
Alma hade focus på jubilaren precis hela tiden, "morfaaaar, vet du..." var den i särsklass vanligaste frasen under flera timmar. =) Morfars tös!

lördag, juni 19, 2010

Hjärtskärande

Idag är en av de dagar, som jag tycker allra minst om, som fårägare. Lammen har skiljts av från sina ömma mödrar. Ja inte alla, med de stora bagglammen som uppvaktat tackorna lite för flitigt, och ett gäng tacklamm som flyttat till familjen på Bolsrosen för att utgöra basen för en ny flock där.

De närmsta dygnen efter det här "ingreppet" i flocksammansättningen, är saknaden mellan mor och lamm enorm, och många av dem bräker hjärtskärande dygnet runt. Det gör lite ont i ens eget mammahjärta... =(

Sedan finns det de tackor, t.ex. Edvina här på bilden, som verkade tycka att det var uppriktigt skönt att bli av med sina tre ligister, som antingen diade så hela hon lättade från marken, eller försökte betäcka henne; detta trots att hon försökte trava ifrån dem. Det är inte alltid roligt att vara mamma till tonårslamm heller...

fredag, juni 18, 2010

Jag har syndat...

Jag vill ju gärna så mina egna frön, eller kanske byta/köpa/få småplantor av vänner och bekanta... Och det brukar lyckas ganska väl på det stora hela. Men idag har jag gjort ett ganska omfattande undantag.

Vid ett besök på Öbergs plantskola i Varnhem, råkade jag få syn på halvstora (nästan 2 dm) aubergineplantor. Aubergine är en av sakerna som står på vill-odla-listan (tillsammans med bla pepino, tomatillo och jordmandel, för att bara nämna några...), och i och med den ändå ganska trevliga prislappen, 29kr, så två plantor fick faktiskt följa med mig hem.
Dessutom hamnade en wasabiplanta i kundvagnen också, sushiälskare som jag är kunde jag ju bara inte låta bli... Att den enligt många ska vara halvt omöjligt att odla är väl en annan femma, men det är i alla fall värt ett försök. =) Utöver de starka ritsomerna så ska man även kunna äta bladen, i sallad eller stekta. Men det lär ju dröja innan jag får testa det, min planta är inte sådär våldsamt frodig och bladrik, precis. =)

Nu är det ännu lite trängre i växthuset, alltså. =)

torsdag, juni 17, 2010

Vinet växer

Det växer något otroligt i växthuset, så att jag ser det från dag till dag...

Mest imponerande är kanske vindruvsplantan av sorten Himrod. Den lilla pinnen med ett par små ynkliga blad på var det första som sattes i växthusets jord.

I början såg det inte alls lovande ut: de få bladen trillade av omgående, och så hände inget mer. Jag var helt säker på att jag haft ihjäl min stackars vinranka (eller min och min.... Alma hävdar med bestämdhet att det är hennes, det var hon som önskade den så hett, och även hon som valde den) men efter ett par veckor började det hända grejer. Från kal pinne till det här, på bara 3-4 veckor.

Jag misstänker att den galna vinrankan kommer ta över hela växthuset så småningom, men vad gör man inte för att tillfredställa sitt barns önskemål...? (Jag vill för all del äta druvor själv också, men tycker att det känns bekvämt att skylla på barnet, om det nu blir som jag misstänker=))

Jag har i alla fall begränsat rötternas möjlighet att invadera de andra grönsakerna med en djup rostfri rotspärr. När vinrankan börjar tycka att det är trångt, får den snällt söka sig ut under växthuset med sina rötter. Därtill har jag en sekatör, så jag hyser hopp om att hindra vinrankan från att gå bärsarkagång, trots allt. =D

För övrigt, så här i efterhand, så rekomenderar jag att man sätter ner rotspärren INNAN man fyller upp bädden med jord och gödsel, och planterar såväl vin som annat runt omkring. Jag var optimistisk, och trodde jag skulle kunna slå ner jordspärren i efterhand. Det gick inte, utan jag fick helt enkelt gräva en halvmeter djup fåra där spärren skulle vara, mellan alla växter. Väldigt opraktiskt, ganska svårt, och därtill tidskrävande. Lär av mina misstag.

onsdag, juni 16, 2010

Det här med blommor och bin...

Äntligen gick det upp ett litet ljus för mig, gällande det här med meloners fortplantning. En av mina vattenmelonplantor har satt knopp, och det råder ingen tvekan om blommornas sexuella identitet. Så nu vet jag. Och förhoppningsvis lyckas min kommande koppleriverksamhet, och leder till goda meloner längre fram i sommar.

Flicka

Pojke

Plötsligt händer det

Just en sådan här pryl har jag länge velat ha, för det är så jäkla jobbigt att riva en 2-kilosost på rivjärnet... Det visade sig dock vara ännu svårare att hitta prylen i ngn affär, än att riva ovanstående ost. Så idag skedde det. Jag hittade den! 10kr på loppis, jag är riktigt riktigt nöjd med dagens shopping! =)

tisdag, juni 15, 2010

Jag hamrar å spikar, jag bygger en...

... ja idag blev det en trädgårdskompost.

Med min nya älskling växthuset, kom även ett ökat behov av bra jord. Visst kan man köpa jord, men kompost är både billigare och bättre. Det lilla gröna gallret bakom växthuset kändes plötsligt hopplöst för litet.

Lite återvunnet material från grishagen; stolpar, plankor och grindar blev således en kompost uppdelad i två delar, där varje binge rymmer ca 2000liter. Dessutom finns det plats att utöka med fler behållare i sidled också, om det skulle behövas sedan.

(i framkanten på den vänstra behållaren, sticker det upp potatis. Jag glömde visst några i jorden i fjol. =))

I går stod det föresten också snickeri på schemat. Då var det lilla Atjoo som fick ett enkelt hus/sitthylla i sin bur.

lördag, juni 12, 2010

Inte längre grisägare

Jag insåg just, att jag har glömt att berätta att vi inte längre har kvar våra minigrisar. Efter lite velande fram och tillbaka, beslöt jag mig för att göra mig av med dem; jag kände att jag har för många olika sorters djur överallt. När såväl ekonomi som tid och i perioder framförallt ork, är en bristvara, måste man ju ibland välja. Och jag valde att lägga mer krut på de djur som föerenar nytta med nöje, dvs utöver sällskapet även ger mat... Så då fick det bli så här.

Hugo och Hampus flyttade till en mysig ung familj, och kommer sommartid att visa upp sina söta trynen för besökarna på Kinnekulle äventyrsland.

Gertrud, som varit tingad i ett halvår, men vars tilltänkta köpare sedan hastigt och lustigt ändrade sig *Grrr*, flyttade istället hem till min vän Malin. Där har hon det hur gott som helst som helt frigående på gården, och passar gärna på att ta sig ett gyttjebad när Malin vattnar sitt växthus. =)

Foto: Malin Gredenvall

Tant G sällskapar för stunden med två getter, tre hästar, lika många ankor och därtill kaniner och höns. Under sommaren kommer hon även få sällskap av en slaktgris, och i framtiden kommer troligtvis även en minigriskompis dyka upp.

Jag är nöjd med beslutet, även om det är lite tomt utan mina grymtande vänner. De har dock fått väldigt fina hem alla tre, så jag behöver i alla fall inte ha dåligt samvete för deras skull. Därtill så blir nu kullen ovanför jordkällaren djurfri, vilket ökar möjligheterna att få källaren iordninggjord så att det inte längre läcker in vatten. Åh vad jag längtar efter att få jordkällaren funktionsduglig, jag behöver verkligen det lagringsutrymmet till alla burkar och flaskor och rotfrukter osv!

fredag, juni 11, 2010

Fredagsmys

Det är en riktigt social liten kanin som Alma har fått! När Alma låg på golvet framför tv´n, så hoppade Atjoo upp på hennes rygg och la sig där och vilade en bra stund. Fredagsmys! =)

Kompisar

Alma & Atjoo leker med lego. Bägge två ser ut att vara rätt engagerade i leken! =)

torsdag, juni 10, 2010

Inga fler kaniner...

...på Äleberg. Jag har varit mycket bestämd i den frågan. Så sist vi var hos Malin, så får Alma frågan om hon vill ha den här fantastiska lilla ulltussen med sig hem. Vad gör man?! Jag lyckades förhala det hela ett par veckor, men så igår kom den lille tussen levererad fram till dörren...

Alma har saknat kaninerna och tjatat om nya ändå sedan köttkaninerna försvann i höstas... Och den här lille killen som hon döpte till Atjoo, är onekligen rätt söt. Jaha, nu har vi blivit med kanin. Igen... =)

onsdag, juni 09, 2010

Hane eller hona?

Första melonblomman har slagit ut! Dessa behöver hjälp med pollineringen, så då ska man ha koll på vad som är en honblomma och en hanblomma. Detta ska tydligen vara ganska lätt att se... Men när man inte har ngt att jämföra med, var det ganska svårt. Vi får väl se, jag antar att det snart kommer fler blommor. Och det är ju först då det spelar ngn roll, just nu kan jag ju inte hjälpa till med ngn pollinering i alla fall. =)
Jag har föresten bestämt mig för att det är sommar på riktigt nu, och därför har de sista tomatplantorna också flyttat ut i växthuset. Vissa andra plantor kom ut lite för tidigt, och tappade sina blommor istället för att sätta frukt pga av nattemperaturen, men det är sådant som händer när man inte riktigt vet man gör, antar jag... =)

Även salladsbasilika, paprikor och den sista chilin är ute, och så har jag lämnat plats åt melonplantorna som väl får vänta ytterligare en tid innan de får lämna den varma trygga fönsterkarmen...

Tittar man riktigt noga bland växthusets grönska, så kommer det faktiskt både tomater och chilifrukter. Kul kul!

Tillägg: Efter att ha läst på lite till, så vet jag nu att den här blomman är av hankön, de kommer tydligen alltid först... Honorna ska sedan ha en betydligt större knöl, en liten melon bakom själva blomman... Ska bli spännande det här!

Tydligen torde jag kunna plantera ut dem i växthuset redan nu också, det håller minst 13 grader natteid nu...

tisdag, juni 08, 2010

Vilken dag som helst nu...

...går min tilltänkta midsommarpotatis i blom. Bra tajmat; midsommar är helt klart på ingång och då vill vi ju om möjligt faktiskt äta vår egen potatis!

Dessutom blommar liljekonvaljerna ovanpå jordkällaren, de är några av de blommor som ligger mig varmast om hjärtat. Inget doftar godare, i min näsa i alla fall... =)

måndag, juni 07, 2010

Tröstshopping

Sparris får det bli nästa år, sa jag ju. Men det blev ändrade planer, det blir ju ofta det. =)

Förra veckans upprepade sjukhusbesök, sprutor, smärta och rullstolsåkande krävde lite tröstshopping i form av några krukade sparrisar. Kanske hjälpte det, för jag är betydligt bättre nu. Detta skulle ju även kunna bero på att jag fick injektioner med kortison i SI-lederna... men jag tror mer på att det var shoppingen som gjorde susen. ;-)

Efter att jag pratat med en som framgångsrikt odlade sin sparris i pallkrage, flyttade de 1-åriga plantorna nu ut i bänkgården, de de nu förhoppningsvis ska leva lyckliga i alla sina dagar, och därtill göra oss lyckliga med lyxiga, goda primörer om våren! =)

söndag, juni 06, 2010

Utplantering

Det började bli lite trångt i växthuset med alla småkrukor, så idag har pumpa, squach och kronärtskocka fått flytta ut i bänkgården. I gengäld fyllde jag snabbt upp den lilla extra platsen som skapades, med frilandsgurkorna som ska få avhärdas lite i växthuset innan de slår följe med de andra grönsakerna utomhus.... =)

Morötter och rödbetor är gallrade, broccolin likaså, och sedan täckt för att slippa en upprepning av fjolårets invasion av kållarver. Spenaten är skördad (det blev en underbart god spenatsoppa till middag för andra gången på en vecka, samt ett par kg blad i frysen!) och på samma plats har jag istället sått mangold; åh, nu är odlingssäsongen verkligen igång på allvar!

lördag, juni 05, 2010

Utredning

I onsdags var första besöket på infertilitetskliniken. Det bestod i ett ca 2 timmar långt samtal med en barnmorska, och vi pratade om vad som hänt, och om hur en utredning går till vilket väl inte var några direkta nyheter för oss.

Vi fick en hel bunt remisser för div prover som skulle tas. Många av dessa tester (de flesta) är ju redan gjorda på mig, och har visat på fullt normala värden... Men de tas om igen, för på infertilitetskliniken nöjer de sig tydligen inte med att vissa värden är inom normala gränser, utan de ska om möjligt vara perfekta för att minimera riskerna för missfall vid en ev. framtida graviditet. Och det är väl bra.

Dessutom ska det tas div hormonella prover, för att se om jag har ägglossning, vilket känns lite fånigt eftersom jag uppenbarligen har det, jag har ju ändå varit gravid två gånger i år redan... Sköterskan höll väl med om att det kanske var lite onödigt ja, men det var tydligen en rutinsak iom att de flesta som remitteras till klinikeninte lyckas bli gravida alls...

Nu händer det inte så mycket mer under sommaren (utöver att jag ev ska träffa klinikens psykolog), iom semestrar och sådär, men fram emot slutet av sommaren/början av hösten får vi träffa klinikens läkare och då drar utredningen igång mer på riktigt. Bra. Men skrämmande.

torsdag, juni 03, 2010

Före och efter PÅ RIKTIGT

Jag tror de är lite gladare nu. Och mycket renare, svalare, och förhoppningsvis har de därtill inte längre ont i sina fötter heller...
Från vänster: Vit, Vårtan, Ulla, Vila, Fräkna och Svartfot... =)

Otroliga, fantastiska människor!

Jag har ofta ganska låga tankar om människosläktet, och tyvärr visar sig dessa tankar ofta spegla verkligheten tämligen väl... Men att det verkligen finns undantag, det har jag verkligen fått bekräftat senaste dagarna!

Mina SI-leder är mer inflammerade än någonsin tidigare, smärtan kan närmast jämföras med den smärta man får utlida när man brutit armen eller liknande. Fast inne i bäckenet. Trots insättning av relativt hög dos kortison, samt div andra antiinflammatoriska och smärtstillande preparat (dock med vissa begränsningar med tanke på eventuell framtida barnalstring och utredning i missfallsfrågan) så har det bara blivit värre, och värre, och värre... Jag har inte fått sova på nätterna utan vaknar varje gång jag rör mig det minsta, har mkt svårt att resa mig upp från säng/soffa/bil etc, och har helt enkelt för jäkla ont dygnet runt. Ohållbart. Ofta gör det så ont att tårarna inte går att hejda.

I ett försök att få bukt med det hela, har jag nu fått kortisoninjektioner i SI-leden på vänster sida, dubbel dos. Det kan jag säga, att det gör ont. För jäkla ont. Och efteråt blir man ganska handikappad. Då är det tur att dessa fantastiska, underbara, otroliga människor finns! Tack Malin, för att du löste hemtransporten från sjukhuset, och för att du tröstat mig när jag haft ont. Och tack Elin, som agerar stand in för mig nu, och sköter allt mitt vardagsarbete här hemma på gården, men djur och hus och odlingar... Utöver dessa hjälpsamma vänner, har jag fått göra en ny bekantskap också, verkligen en bekantskap utöver det vanliga!

De nya fåren var också verkligen i behov av hjälp, de behövde bli av med raggen och dessutom visade sig klövarna vara i vedervärdigt skick, hålväggar och bölder och gud vet allt... Inte kunde jag tro att det skulle vara så här illa, har aldrig sett någonting liknande.... =/ Med mig i rullstol, och Stybbe som jobbar nästan dygnet runt för att få ihop det någorlunda med ekonomin och sina beställningar, satt vi i viss knipa där. Tack vare två fantastiska människor från forumet Alternativ.nu så är fåren nu iordninggjorda och utsläppta på betet till de andra. Tack tack tack, jag blir alldeles tårögd när jag tänker på att det finns människor som ni!!!


(Foto: the knitting seaman)

Även Elin visade sig vara en naturbegåvning på det här med fårhantering och klippning, trots brist på tidigare erfarenhet. De blev riktigt, riktigt fina, jag är grymt imponerad faktiskt. Här har ni henne i aktion med tackan "Vit", 6 år gammal, och korsning finull/rya.


Jag är så otroligt glad och tacksam att det finns så fina människor runt omkring mig, det är till enorm tröst i stunder som dessa. Jag hoppas jag får återgälda er också, så småningom!

tisdag, juni 01, 2010

2010-års lammning

Nu i natt har sista tackan lammat, en välskapt liten pojke, och jag ska försöka mig på att göra en sammanfattning av hur det har gått med årets lammningar.

Till att börja med måste jag säga att lammåret 2010, har gått över förväntan väl!

14 av 15 tackor blev dräktiga, och gav totalt 27 lamm, varav 24 lever och mår bra ("svinnet" bestod av 2 dödfödda, och en som dog efter ett par timmar. 11,1% dödlighet alltså). 14 av de små som skuttar i hagen är tacklamm (varav 11 går till liv), och resten baggar.

Alla tackor klarade lammningen mkt bra och mådde fint såväl före som efter, samt tog väl hand om sina små. Alla lamm var pigga och frächa vid födseln även om några var lite små... och en kom bort från sin mor direkt efter födseln och blev nedkyld, men piggnade till fort.

Alla förstagångslammare fick ett lamm var, och de erfarna tackorna fick i genomsnitt 2,85 lamm var, vilket ungefär motsvarar snittet inom rasen. En mångfödsel blev det, femlingar, men övriga fick max 3 var.

Inga allvarligare fellägen hade vi heller, 2 lamm kom förvisso med ena frambenet liggande bakåt, men det vållade inga problem. Därtill ett lamm med kort navelsträng som hade det lite tufft att komma till världen, men ut kom hon, och allt var frid och fröjd. Enda problemet i övrigt var att ett lamm fick in bakterier via navelstängen men hon tillfrisknade snabbt med lite antibiotika.

Många, fina lamm har våra duktiga tackor gett oss i år, och till skillnad från förra året, så känns det riktigt härligt att ha får i år! =)

Tankar och önskemål inför nästa säsong, är följande: metallgrindar vore bra. Det är tungt att hantera trägrindar, plankor, eu-pallar och liknande när så här många tackor ska lamma. (nästa år har vi ju dessutom ännu fler...) Hoppas vi får möjlighet till lite grind-shopping... Sedan behöver vi fundera på om vi kanske skulle ge tackorna kraftfoder första 6 veckorna efter lammning. Då kanske de får mer mjölk, och därmed kan försörja även de större kullarna helt själva...? I år har vi stödmatat med lammbar 1-2ggr/dygn...
Foto: the knitting seaman