Kanin och potatis

Nej nej, det var inte dagens middag, om ni trodde det... =)

Min franska vädurshona hade gått i över 32 dagar (standard är 30 dagar) sedan betäckning och ärligt talat verkade hon inte dräktig alls: hon åt som en häst och var inte det minsta intresserad av att boa... Jag svor ve och förbannelse över det faktum att väduren gått tom, och att den belgiska jätten som inte träffat en karl det senaste halvåret boade för fullt och var uppenbart skendräktig. Så typiskt!

Kikade i vädurens hus innan jag åkte hemifrån, inte minsta tillstymelse till bo. När jag 1½ timme senare kommer hem och kikar vad jag tänker är en sista gång innan jag släpper henne till hanen igen, ser jag ett regält, sprattlande pälsbo! Nu ikväll kikade jag lite försiktigt, och där finns minst fem stycken levande ungar, två svarta och tre ljusa, förmodligen madagaskarfärgade som sin mor. Stora och välvuxna alla fem! (Mycket större och framförallt grövre än de två dödfödda för en månad sedan. Kanske födde hon för tidigt då?) I morgon ska jag undersöka antalet lite närmare och kolla så att det inte finns några döda ungar. Känns väldigt roligt, första egna kaninungarna!
I övrigt så har potatisen tittat upp genom halmtäcket, jag hade nästan gett upp hoppet men nu äntligen! Tyvärr tar sig även ogräset igenom, åtminstone kirskålen och ngt annat. Jag trodde det var en av fördelarna med halmtäckning, att man skulle slippa ogräset!? *suckar* Kanske hade jag för tunnt med halm, 50-60cm som tillplattat, men innan regn och bevattning? Jag vet inte, men det ska väl iaf på mer halm nu när blasten kommer upp har jag för mig.