2010-års lammning

Nu i natt har sista tackan lammat, en välskapt liten pojke, och jag ska försöka mig på att göra en sammanfattning av hur det har gått med årets lammningar.

Till att börja med måste jag säga att lammåret 2010, har gått över förväntan väl!

14 av 15 tackor blev dräktiga, och gav totalt 27 lamm, varav 24 lever och mår bra ("svinnet" bestod av 2 dödfödda, och en som dog efter ett par timmar. 11,1% dödlighet alltså). 14 av de små som skuttar i hagen är tacklamm (varav 11 går till liv), och resten baggar.

Alla tackor klarade lammningen mkt bra och mådde fint såväl före som efter, samt tog väl hand om sina små. Alla lamm var pigga och frächa vid födseln även om några var lite små... och en kom bort från sin mor direkt efter födseln och blev nedkyld, men piggnade till fort.

Alla förstagångslammare fick ett lamm var, och de erfarna tackorna fick i genomsnitt 2,85 lamm var, vilket ungefär motsvarar snittet inom rasen. En mångfödsel blev det, femlingar, men övriga fick max 3 var.

Inga allvarligare fellägen hade vi heller, 2 lamm kom förvisso med ena frambenet liggande bakåt, men det vållade inga problem. Därtill ett lamm med kort navelsträng som hade det lite tufft att komma till världen, men ut kom hon, och allt var frid och fröjd. Enda problemet i övrigt var att ett lamm fick in bakterier via navelstängen men hon tillfrisknade snabbt med lite antibiotika.

Många, fina lamm har våra duktiga tackor gett oss i år, och till skillnad från förra året, så känns det riktigt härligt att ha får i år! =)

Tankar och önskemål inför nästa säsong, är följande: metallgrindar vore bra. Det är tungt att hantera trägrindar, plankor, eu-pallar och liknande när så här många tackor ska lamma. (nästa år har vi ju dessutom ännu fler...) Hoppas vi får möjlighet till lite grind-shopping... Sedan behöver vi fundera på om vi kanske skulle ge tackorna kraftfoder första 6 veckorna efter lammning. Då kanske de får mer mjölk, och därmed kan försörja även de större kullarna helt själva...? I år har vi stödmatat med lammbar 1-2ggr/dygn...
Foto: the knitting seaman