måndag, september 14, 2009

Vart jag har tagit vägen? Jo, jag ligger på sjukhus...

Jag är inlagd på sjukhus (KSS, skövde)... Det som jag först trodde var en ovanligt lång och tuff magsjuka magsjuka eller en redig magkatarr visade sig vara ngt annat och jag kom in akut tidigt lördag morgon.

Det är stopp någonstans i tarmarna, antagligen har tarmen svullnat ihop så att det saknas passage eller så är det ngt i vägen (inte bajs=förstoppning alltså, utan typ... kanske en tumör...) De är inne på att det ev är en inflammatorisk tarmsjukdom, som ev. hänger ihop med den inflammatoriska sjukdomen i ryggen... Nu verkar det dessutom har tillstött en infektion i tarmen, då jag fått feber och har spenatfärgad avföring (det där var nog mer än ni ville veta! )

Jag får (och kan!) inte äta, utan får näringsdropp. (å den där jäkla nålen får sättas om mest hela tiden. Och de sticker och sticker och sticker: de sticker fel, kärlen spricker... så för varjelyckat satt nål har de väl stuckit 5-6ggr. jättekul är det)

Det jag väntar på nu är att de ska gå upp i tjocktarmen med en kamera för att försöka lokalisera stoppet och komma fram till vad det är för ngt, detta görs först på onsdag... =/ Å sedan får vi se vad som händer, men det verkar dessvärre som om jag blir kvar här ett tag, av ngn konstig anledning får man inte sköta dropp hemma själv heller utan jag får snällt ligga här och ha det jobbigt... och tråkigt... och eländigt... En allmän uppmaning till er alla är: KOM OCH HÄLSA PÅ MIG!!! Eftersom man nu för tiden får lov att ha mobilen på på sjukhus, så är jag fullt nåbar nästan hela tiden.

Idag har jag fått hit en dator som underbara Ann fixade åt mig. Och min kudde. Och min spikmatta! Så nu kan jag i alla fall så jag kan göra annat än att titta på den beiga vävtapeten och hopplöst tråkiga frågeprogram på tv, det känns som en stor lättnad. Men det är fruktansvärt att vara på sjukhus... Jag känner mig ensam och rädd och orolig, och dygnet har alldeles för många timmar där man kan fantisera om allt hemskt det här kan vara och innebära... Har inte jag redan fått min beskärda del av sjukdom och elände redan!?!?

Jag saknar min älskade unge. Och älskade gubbe. Och älskade häst. Och mitt hus och min säng och... Jag vill inte vara här, och jag vill inte vara sjuk!

6 kommentarer:

Anonym sa...

Hej, Det låter inget vidare alls. Hoppas verkligen att du kryar på dig snabbt och att det inte är något allvarligt. Förstår mycket väl att du längtar hem !!!
KRAMAR från Malin

Koola Viola sa...

Men hjälp, inte roligt alls! Hoppas du blir pigg å det snaraste och får åka hem.
Jag har lite långt till dig, så jag får hälsa på dig i tanken istället ;o)
*tänker på att hälsa på*

Familjen Andersson sa...

Tänker på dig Linda! Hoppas du snart får komma hem!

lilian sa...

Lilla, söta gumman!!!!!!
Jag tänker på dig dygnets alla timmar!!
Ikväll är jag jättetrött efter en hel dag med svampkunskap och plockning---man kan se i mikroskop, om det är en giftig svamp!!
Skall försöka ringa dig i morgon kväll----vi kör 9-17 varje dag och skall avverka risveden, lygnern, svartedalen och hindås.
kram ma

lilian sa...

P.S.
Har redan börjat torka svamp till dig------än så länge soppar och trattisar, men på så ovanliga svamplokaler - en del bara avsedda för botaniskas studenter - kan det kanske bli något spännande oxå----jag ser fram emot det.
D.S.

Elin sa...

Hejsan!
Hoppas du kryar på dig snart.

Kram Elin