Jag KAN!

Iaf litegrann. Virka, alltså. Handen är SÅÅÅ mycket bättre idag! Klämmer jag fast arbetet och garnet mellan tumme och pekfinger på den förtfarande svullna handen, går det faktiskt. Inte fort, och inte länge, men det GÅR! =) Tillräckligt mkt för att jag har kunnat göra färdigt torgvantarna/halvvantarna/pulsvärmarna till Gris-Eva. ( De är mörkbruna, men ser tämligen svarta ut på bilden)

Och fästa trådarna i mina egna, som jag gjorde innan jag blev biten av katten, men inte visat upp här. Fästa trådar är mycket värre än själva virkningen kan jag meddela.

Jag har som ni ser börjat laborera med att virka vantar också. Det blir på frihand det också, det är roligast så! =) Inspiration har jag fått av Idas fina alster! Först förstod jag inte alls hur jag skulle få till det här med tumme, men det var inte så svårt som jag trodde när jag väl förstod tillvägagångssättet. Och det blir rätt bra tycker jag! Många upprepningar har det blivit, men här kan ni se resultatet.