torsdag, mars 18, 2010

Stolt som en tupp

...är jag, efter att för första gången ha slaktat en tupp, helt på egen hand. Det var ett stort steg för mig att våga mig på det här, efter att bara ha sett på ett par ggr när Jenni slaktat, och dessutom då tyckt att det varit ganska otäckt. Men jag kunde!

Före:

Efter:

Jag vet att efter-resultatet inte är så snyggt, jag gjorde det enkelt för mig och mina lätt reumatiska händer genom att flå honom och hugga av större delen av vingarna som i mitt tyckte var svårflådda. Även benen höggs av istället för att knäckas till prydliga "klubbor". Inget för saluhallen kanske, men helt klart tillräckligt bra för oss själva. =) Ni förstår nog vad vi ska äta till middag ikväll...

__________________________________

Tillägg: Tuppen förvandlades till Cog au vin, grymt gott!!!

7 kommentarer:

-Hönsmammann- sa...

Jag tycker det såg prydligt ut.

malin sa...

Håller med, jättefint !

Anette Åhlén sa...

Du är så duktig, Linda! Ser ju jättesnyggt ut, och du har gjort det själv! Jag är helt impad av hur du hanterar saker. :)

Miss Sailor sa...

Ha ha, det här inlägget tycker jag var kul! Vi andra nördar har före- och efterbilder på garn, du är så makaber att du har det på den stackars tuppen!

Vi har alltid haft (orenrasiga) hönor hemma. Farsan har slaktat en del, men jag tycker det är så jäkla läbbigt att se huvudlösa höns springa omkring, så jag har aldrig vågat mig på det själv. Faktum är att jag helst gömmer mig när det är slaktdags :S

Linda Färnevik sa...

jag tyckte också det var lite skoj med före och efetrbild, bara för att. =)

Här springer inga huvudlösa höns omkring, jag tycker också det är läbbigt. Jag trycker ner dem i en hink så får de flaxa av sig däri...

The Knitting Seaman sa...

Hö hö, som om det är bättre? :S

Linda Färnevik sa...

Enligt mitt tycke är det iaf det. =) huvudlösa hönbs som springer omkring och skvätter blod, helst inte...