Det finns inte mycket som är sötare än små kycklingar faktiskt, och jag har en som verkligen är exeptionellt söt just nu! Den är 2 veckor och ngn slags silkeskorsning, var egentligen tänkt till mamma men nu vet jag inte hur dess framtid blir. Den ser ut att bli frisserad?, fjädrarna är böjda uppåt-utåt och den är bara SÅ charmig! Sötaste hittills, får jag nog påstå. Minns ni lillpycke? Min ensamma svarthönskyckling som krävde ganska omfattande engagemang de första dagarna för att motiveras till att äta trots sin ensamhet... Han är 3 veckor gammal nu, och naturligtvis... är det en TUPP! Ingen tvekan om saken, han har mer och rödare kam och slör redan, än den 4-månader gamla rödkammade hönan jag har... Attans! Visst är det typiskt!?!
2 kommentarer:
Rashöns i all ära, men blandisarna är såå spännande. Och du har ju fått tag på en riktig goding :o)
Båda två är riktiga sötnosar! :)
Skicka en kommentar