Kardar ull

Ja nu har jag börjat karda den numera ganska rena ullen. Och vad ska jag säga, det är ett ganska tungt arbete för min rygg. Och det går dessutom tämligen långsamt. Finullen är såpass kort att även "plattorna" som bildas blir tämligen smala och därmed lite ömtåliga och har svårt att hålla ihop... (kommer det vara svårare att få stabilitet i tovningen sedan, är min fundering nu, iom de korta fibrerna...?) Men på det stora hela blir det ändå bra. =)

Mor min har just köpt sig en kardmaskin, så jag planerar att tvätta upp ganska mkt ull och sedan ta ett besök hemma hos henne i tjuvkil, så fort det har blivit elmotor på maskinen. Eller kanske innan dess, det beror på hur snabbt hennes sambo lyckas med sitt uppdrag. Det är trots allt minde jobbigt att veva en kardmaskin, än att göra jobbet för hand. =)

Maken har agerat fotograf och tyckte visst att jag var ett bättre motiv än själva bänken, men lite av den ser ni ju iaf =), Här har ni mig iaf in action med kardbänken.